Dakota 3000, Monza M50 och Arizona var de tre första N50 modellerna som kom till Sverige, året var 1975. Den riktiga grundmodellen var egentligen M50 Monza, men i Sverige var importörerna skeptiska till Monzans fartvindkylda motor. De fartvindkylda modellerna Colorado och Racing hade haft svårt att konkurrera med den fläktkylda evigt populära VZ Dakota. Man insåg att man var tvungen att hålla kvar den fläktkylda motorn. Den nya Monzan fick fläktkyld motor och namnet Dakota 3000 - ett smart drag - modellen blev den överlägset mest sålda av de tidiga N50 modellerna. Att ha fläktkyld motor på en N50 är unikt och finns bara i Sverige.
Designen hos N50 var extremt modern för sin tid, och säkert svår att acceptera bland dem som var vana vid de äldre mopedmodellerna. Men bland de yngre gjorde modellerna en stor succé och sålde i stora mängder i de europeiska länder där man hade råd med så pass dyra mopeder, bl.a. Tyskland och Danmark.
Mopederna hade transparenta candy färger. Designen med sidokåpor, ankstjärt, glassiga lacker, och instrumentpanel togs efter av många andra fabrikat. Mot slutet av 70-talet var detta koncept standard hos de flesta konkurrerande märken – man hade kommit ikapp.
I Sverige fanns lagen om begränsad sadellängd, 50cm. Det innebar för N50 att ankstjärten ter sig vara lång, i grunddesignen täcks den nästan helt av den ursprungligt längre sadeln. De svenska modellerna har också relativt högt styre. Bakskärmen är också längre än hos den ursprungliga designen.
N50 är av bättre kvalitet än de flesta äldre Puch mopederna. Den är kraftigare byggd, och är p.g.a. sin konstruktion lättare att hålla fri från rost.
I mopedtester fick N50 ofta toppbetyg för sina stabila och säkra köregenskaper.